God kväll! Jag läste precis igenom min blogg och insåg att de senaste dagarna har jag bara uppdaterat om Hamilton Island... Med andra ord har ni noll koll på vad som händer i mitt liv och vad som hänt under de senaste sex dagarna! På fredagskväll bestämde jag mig som sagt för att springa iväg till gymmet och köra ett sent kvällspass. Jag kom hem ganska sent och mötte Joel i dörren. Vi satt uppe och pratade till klockan var efter midnatt. Tanken var att jag skulle följa med honom klockan sju på lördag morgon och köra ett boxningspass tillsammans med hans tränare, det la vi dock på hyllan ganska omgående när vi insåg hur mycket klockan var. Det var dock väldigt trevligt att sitta uppe och prata en stund. Under mina dagar hos Johnny insåg jag att jag definitivt inte vill flytta hemifrån och ensam in till en lägenhet, så himla ensamt. Jag är väldigt positiv till att ha någon att dela med!

---

Lördag morgon sov jag väldigt länge, jag kände att jag fick passa på då jag skulle flytta till min nya aupair familj under eftermiddagen. Det var lite osäkert om jag skulle komma på lördagen eller söndagen den 30/11 som vi bestämde från allra första början. Min nya aupair familj har varit iväg under 105 dagar och rest runt hela västra sidan av Australien i en husvagn, så himla häftigt! Dem kom hem på lördag morgon så när dem ringde mig vid tio var dem i full gång med att packa upp och flytta tillbaka in i deras hus som dem hyrt ut under dessa månader. Det var som sagt osäkert om jag skulle komma på lördag eller söndag då kollektivtrafiken ner till Johnnys lägenhet är väldigt dåligt. Man måste gå cirka 2.5 km till närmsta spårvagnsstation och det är ingen lätt match med stora resväskor. Dessutom var det lördag samt Melbourne Cup så det skulle kosta mig en förmögenhet med taxi. Chloe och Tom bestämde sig dock för att dem skulle komma och hämta mig under eftermiddagen när dem kommit lite mer i ordning, alternativt betala för en taxi till tågstation så jag kunde åka in till stan kommunalt. Jag spenderade min förmiddag med att packa ihop det sista samt gråta floder. Ska sanningen fram såg jag verkligen inte fram till att flytta in en ny familj och återigen starta om från ruta ett. Jag vill inte lämna Johnnys lägenhet för den platsen har blivit lite av en trygghet för mig då jag flyttat fram och tillbaka väldigt mycket de senaste månaderna. Med andra ord hade jag en ganska olycklig morgon och kände mig väldigt nedstämd. Så mycket blandade känslor när man ska flytta in någons familj. Rädslan att dem ska behandla en illa, funderingar kring var dem sätter ribban och vilka förväntningar dem har, rädslan att bli totalt överkörd och inte kunna säga ifrån och därmed känna sig väldigt obekväm. Mycket som snurrar i huvudet.. Jag planerade att gå till gymmet men i samma veva kom Joel hem och undrade om jag ville ta en promenad upp till Keilor och äta lunch. Jag kände att det var bättre att komma ut och umgås med någon än att sitta och gråta på deras soffa. Sagt och gjort knöt vi på våra löparskor och började vår promenad, det var fantastiskt väder. Joel åt lunch och jag höll honom sällskap och jag tog tillfället i akt att ventilera ut alla tankar jag haft under morgondagen. Gud vad fantastiskt det är att bara få prata med någon när man är upprörd! När jag berättade för Joel att jag eventuellt skulle åka tåg till stan erbjöd han sig direkt att skjutsa mig. "Du kan ju inte åka tåg med alla dem resväskorna!" Alla två, ska tilläggas... Hur som helst gick vi tillbaka hem, packade in mina väskor i bilen och styrde mot mitt nya hem - St Kilda. Lite saker lämnade jag dock kvar hemma hos Johnny. Lyckligtvis har jag ingen förebild av rummet, det var en enda röra med saker högt och lågt och resväskor över hela golvet. Förlåt Johnny! Jag möttes av hela familjen i dörren och blev varmt välkomnad. Dem visade mig runt i huset och därefter fick jag tillfälle att packa upp alla mina saker. Jag hatar att leva i en resväska så jag vill helst komma i ordning direkt, saker och ting på rätt plats. Ordning och reda som mamma hade sagt! På kvällen tog vi en promenad ner till stranden och på vägen hem beställde vi mexikanskt till middag. När flickorna gått och lagt sig satt vi ner och gick igenom de kommande två månaderna och vad som kommer att ske. Tom åker till Singapore nästa tisdag och är iväg under två veckor. Därefter kommer Johnny hem och dem var så himla mån om att jag skulle få så mycket tid som möjligt med honom vilket uppskattas något enormt mycket. Därefter återstår bara tre veckor och sen är det jul, galet! Min nervositet la sig ganska omgående när jag klev in i huset. Min oro över att inte kunna fortsätta träna på morgonen innan jag börjar jobba försvann också när dem sa att det var inga som helst problem. Båda föräldrarna tränar nämligen också på morgonen och därför var jag orolig att jag skulle behöva uppoffra min dagliga rutin. Så mycket magknip för ingen anledning! Nåja, det var min lördag och första eftermiddag hos familjen Ibbott!