God kväll söndag. Klockan närmar sig tio och det är hög tid att krypa ner under täcket och få ett par timmar välbehövlig sömn innan alarmet ringer klockan 05:20 imorgon bitti. Helgen är redan över och imorgon startar vi en ny vecka! Om fem dagar är det fredag och då återstår det bara en vecka innan Johnny är hemma igen. Det låter som det är betydligt färre dagar om jag kalkylerar det så än att säga att det är tolv dagar kvar. Gårdagen var hyfsat meningslös måste jag säga. Jag gick upp strax efter nio och gick ut på en promenad runt sjön som ligger runt hörnet från där jag numera bor. Jag lyssnade på en podcast under tiden vilket jag har börjat att göra väldigt mycket de senaste dagarna. Betydligt mycket roligare än att lyssna på musik och det motiverar mig att fortsätta promenera så att jag kan lyssna klart på hela podcasten. Igår lyssnade jag på mordet på Therese Johansson Rojo som ägde rum i Stockholm år 2009. Fruktansvärt tragisk historia och det gjorde mig otroligt upprörd att se hur manipulativ människor kan bli när svartsjuka är inblandat. Jag kom hem och åt frukost, läste bloggar och var allmänt uttråkad. Gick till gymmet och genomförde ett benpass och återvände därefter hem igen. Jag bestämde mig för att gå och handla ingredienser så att jag kunde baka ett nyttigt zucchini/morotsbröd. Tom och Chloe frågade dagen innan om jag hade möjlighet att vara hemma under kvällen då dem gärna ville gå ut och äta med sina vänner. Självklart sa jag att det var okej då jag ända inte hade något bättre för mig. Så dem lagade middag till tjejerna, badade dem och nattade dem och därefter gick ut. Jag bakade mitt bröd och hade ett långt telefonsamtal med Johnny. Mer spännande lördag än så hade jag inte. Jag ser framemot den dagen då jag kommer att börja arbete på en riktig arbetsplats. Få möjlighet till att träffa människor i en annan utsträckning, lära känna kollegor och få nya vänner. I nuläget känner jag mig ganska ensam och nedstämd över det faktum att Emma lämnar Australien nästa vecka, Ebba arbetar under veckorna vilket medför att det inte finns tid att umgås och Paulina lämnar om drygt en månad. Detta är alltså mina tre kompisar och alla tre kommer snart att lämna. Livet är ganska tråkigt och enformigt när man saknar det sociala umgänget. Lyckligtvis har Johnny introducerat mig för hans vänner som vi åkte till Hamilton Island med och hittills har jag träffat Joel ett par gånger på tumanhand och två utav tjejerna har skickat meddelande och sagt att vi borde träffas en helg. Det uppskattas verkligen enormt från min sida. Jag tror detta kommer bli den tuffaste biten framöver, brist på vänner. Min söndag var lite mer meningsfull! Jag startade återigen min morgon med en promenad runt sjön och denna morgonen lyssnade jag på en podcast om en kvinna som levde i ett oerhört destruktivt förhållande. Hon blev fysiskt och psykiskt misshandlad under flera års tid av sin man. Han hotade både henne och barnen och hon var livrädd att lämna. Hon blev isolerad från omvärlden och han förbjöd henne att träffa vänner och familjen och därmed spenderade hon all tid hemma med barnen. Det vred sig i magen på mig när hon berättade hur hennes man en dag kom hem och sa att han skulle åka iväg på fjällvandring med en 19-årig tjej som arbetade i deras gemensamma företag. Kvinnan det handlade om sa att hon inte kände sig bekväm med att han skulle åka iväg med en annan kvinna varpå han svarade att det var hans rätt. Därefter sa han att hon var osexig, ful och att hon inte längre kunde tillfredsställa hans behov, därför var det hans rätt att träffa en annan samtidigt. Fruktansvärt vidrig historia men gud vad starkt av kvinnan att dela med sig och dessutom aktivt arbete med att hjälpa andra i samma situation. Jag kom hem och åt frukost. Trots att gröt är min favorit så har jag blivit smått kär i smoothie. En smoothie som görs i tjock konsistens så man kan äta den med sked ur en skål. Jag gjorde min smoothie på en halv banan, en skopa proteinpulver, osötad mandelmjölk samt massor av frysta hallon! Efter smällt maten en stund bestämde jag mig för att bege mig iväg på en lång cykeltur i det fina vädret. Både Tom och Chloe har stort intresse av cykling och äger flertal olika cyklar, mountainbikes och roadbikes. Det blev en rejäl runda och när jag kom tillbaka hade jag varit iväg i fem timmar. Jag hade kunnat beskriva hur jag cyklade men ni som läser hade inte haft en aning om vad jag pratar om då ni inte vet hur Melbourne och förorterna runtomkring ser ut. Hur som helst cyklade jag en runda och kom slutligen fram till Johnnys lägenhet. Jag cyklade dit för att se om mitt Medicare card hade kommit då jag adresserade det dit. Dessvärre inte! Det kändes skönt att komma in i hans lägenhet igen även om det bara var en vecka sedan sist. Saknaden dämpas lite. Jag hann lyssna på tre stycken olika podcasts och även börja på en fjärde. Den första handlade om en tjej vars ex pojkvän var schizofren och mördade hennes pappa en natt när dem båda sov över hos honom. Mycket hemsk historia och det är vidrigt och höra hur ett hårt straff kan förändras till "psykiatrisk vård". Den andra historien handlade om en mamma som utsattes som grov förlossningsdepression efter andra graviditeten. Detta måste vara en helt fruktansvärt känsla. Att inte kunna knyta sig an sitt nyfödda barn och dagligen fundera på hur man ska kunna fly. Tredje podcasten handlade om en man som hade en ganska strikt uppväxt och plötsligt kom in i fel umgänge. Det hela eskalerade från små brott till en stort rån där han åkte fast och fick en dom på sju års fängelse. Hur berättar man det för sina barn? Också en gripande historia! Idag kom Tom's vänner från Brisbane hit. Ett par med två stycken barn, Sebastian fem år och Petra två år. Dem åker på tisdag, samtidigt som Tom flyger till Singapore. Imorgon kommer Tom vara hemma från arbetet för att umgås med vännerna så morgondagen kommer antagligen se lite annorlunda ut då det vanligtvis är en heldag med flickorna.