Jag började tappa kilo efter kilo och blev allt mer manisk över kosten. Det skulle vara så kalorisnålt som möjligt men packat med protein. Jag åt väldigt mycket tonfisk, lax, ägg, kvarg och sallad. Sallad var utmärkt att lura hjärnan med, jag kunde fylla hela tallriken med sallad och äta med gott samvete då jag vet att det innehöll väldigt lite kalorier. Jag fick även höra hur bra det var att ta äggvita i  havregrynsgröten för att höja proteinmängden. Till en början tyckte jag att det smakade förjävligt rent ut sagt men jag åt det ändå, jag visste ju att det var bra mat. Jag kombinerade mina promenader med min simträning som jag hade tre kvällar i veckan.

Simningen blev allt viktigare för mig vilket den inte varit tidigare. Nu fanns det inte på världskartan att jag skulle missa en träning, oavsett om det innebar att jag var tvungen att gå upp klockan sju en söndag för att komma i tid. Jag ansåg att det var värt att skippa sovmorgonen så länge jag kunde träna. Jag vill poängtera att jag tidigare alltid lös med min frånvaro så fort det var ett morgonpass, framförallt på helgen.