Drygt en vecka efter besöket hos läkare fick jag en remiss från Södermottagningen i Helsingborg. Det skulle dröja till 1 juli innan jag fick träffa en psykolog samt skötare. Jag blev väldigt ledsen när jag fick min remiss då jag insåg hur lång tid det skulle ta innan jag fick hjälp. Dessutom insåg jag att jag blev så illa tvungen att avboka tiden om den inte gick att omboka då jag började arbeta i Stockholm den 22/6. Jag kunde dock omboka tiden och blev istället kallad två veckor tidigare, den 17 juni. Då jag skulle åka upp till Stockholm dagen efter för arbete i åtta veckor kände jag att jag lika bra kunde avboka mitt  besök. Vad skulle det möjligtvis kunna leda till när jag inte kommer vara på plats längre? Jag valde dock att gå dit i alla fall för att se vad det kunde leda till. Jag fick träffa en manlig psykolog samt en kvinnlig skötare. Båda två verkade vara väldigt lättsamma att prata med även om jag fick en bättre känsla av psykologen. Jag fick börja med att berätta vem jag är och varför jag sökt mig dit. Därefter fick jag massor av frågor att besvara gällande min problematik. Vi gick även igenom vad mina mål med behandlingen är och när jag skulle anse mig själv som frisk. Det känns väldigt tragiskt att säga:

Mitt mål är att kunna vakna en morgon, gå ner i köket, öppna kylen och kunna äta exakt det jag vill utan att att direkt fundera på vad det innehåller eller hur jag ska balansera resterande kalorier under dagen. Jag vill också kunna äta godis och det som jag klassar som "förbjudet" utan att få panik inombords eller en känsla av att jag måste kräka upp det. Jag vill kunna vara ensam hemma utan rädsla att tappa kontrollen och hetsäta ifrån både kyl och frys. Då jag inte kommer vara i Helsingborg under sommaren fick jag med mig en bok samt ett lösenord till en webbsida där jag via nätet kommer att genomgå ett kognitivt behandlingsprogram under åtta veckor. Jag gjorde första kapitlet idag och det kändes aningen diffust men jag fick veta att det var fullt naturligt. Vid ett tillfälle rann tårarna nerför kinderna.. Det var när jag lyssnade på en video där en psykolog sa "Du förtjänar att leva ett liv som står mer i samklang med hur du vill leva."