Hejsan hoppsan! Nu har det gått ett par dagar sedan jag skrev sist så det är hög tid att jag uppdaterar igen. Jag vill väl påstå att det inte händer alltför mycket spännande saker i mitt liv i nuläget och därmed ser jag inte direkt någon mening med att skriva om mina dagar. Jag vet dock att det är väldigt uppskattat av mina farföräldrar så här följer en liten sammanfattning om vad som hänt sedan sist! Våra dagar ser ungefär desamma ut... Jag har blivit en liten sjusovare och ligger gärna kvar i sängen till 08.30 medan Johnny helst kliver upp så fort det börjar ljusna utanför fönstret. Vi äter frukost tillsammans innan vi antingen promenerar eller cyklar bort till gymmet. Jag har slutat att göra styrkeprogrammet då jag tycker det är otroligt tråkigt och gör istället det jag tycker är roligt, fokuserar på en muskelgrupp och kör på tills musklerna värker. Johnny har valt att fortsätta med styrkeprogrammet och jag är så stolt över honom varje gång han pushar sig och kör tyngre. Nu är han tillbaka på samma vikter som han körde på innan vår semester! Det tar tid att bygga upp styrka och det går väldigt fort att tappa allting. När vi kom hem ifrån vår resa hade Johnny gått ner 8 kilo och nu har han gått upp 10 kilo, fantastiskt! Det är enkelt att tala om att tappa i vikt och vilken kamp det kan vara men det är inte enkelt att lägga på sig alla gånger heller, framförallt inte om man vill göra det under en längre period och därmed minimera risken att lägga på sig massa onödigt fett. Jag har lagt dieten helt på hyllan och försöker istället tänka på mina portioner. Som jag nämnt tidigare, jag vet vad hälsosam mat är och vad kroppen behöver för att fungera. Jag behöver bara bli bättre på att inte äta för mycket samt sluta tröstäta när jag känner mig nere. Nu får vi se hur det funkar! Vi har börjat äta en hel del vit fisk och Johnny är så duktig på att tillaga den. Vit fisk tänker nog många är ganska smaklös och tråkig men med rätt kryddor blir det verkligen väldigt gott. Den senaste tiden har vi dock ätit ute ganska mycket och det har kanske inte blivit de mest hälsosamma alternativen. Allt är dock en balans, man ska få unna sig med. Att kunna leva ett normalt liv där man går ut och äter middag med vänner eller helt enkelt bara unnar sig en tallrik med glass en kväll. Den tjugosjätte maj firade vi Nathans trettio årsdag på en restaurang i Southbank vid namn The Meat & Wine Co. Så himla skönt att bo i stan och kunna promenera till restaurangen på en kvart istället för att sitta fast i bilköer och leta parkeringsplatser i oändligheter. Då detta är en liten finare restaurang har dem middagssittningar vid två klockslag, antingen 17.30 eller 20.30 som vi valde. Nathans fru Ashley hade ordnat så vi hade ett privat rum, det var en ny upplevelse för min del. Jag har inte tidigare varit ute och ätit middag på en restaurang och blivit instängd i ett rum, jag sitter gärna ute bland allt folk. Hur som haver så var tog det en stund innan vi fick allt serverat och varmrätten kom in strax innan 22.00, väldigt sent med andra ord. Till förrätt delade jag och Johnny på världens godaste vitlöksbröd samt en rödbetssallad. Till varmrätt åt jag kyckling med citron och timjan potatis samt grönsaker och Johnny åt stek med pommes. Till efterrätt delade vi på en en choklad fondant samt en äppelpaj. Choklad fondanten var så himla god! Jag hade gärna besökt restaurangen igen enbart för vitlöksbröd och choklad efterrätten. Starter: Sous-vide beets, whipped goat’s curd, quinoa crisp, puffed rice, heirloom tomato, smoked yolk, charcoal salt, sorrel and garlic oil Main: Supreme-cut chicken, Sumac, lemon thyme potatoes, greens, charred shallots and toum New Yorker served with crunchy chips and mushroom sauce Dessert: Fried apple pastry, apple toffee cream, sour apple gel, mascarpone ice cream and smoked maple syrupChocolate fondant, white chocolate and hazelnut centre, fior de latte ice cream, short bread biscuit and caramel nougatine Dagen efter åkte jag hem till familjen Cham för att passa barnen. Jag kom dit runt tretiden och tog med alla pojkarna till parken. När jag bodde med pojkarna hade jag vanligtvis Hugo på sparkcykeln, Spencer på cykel, Austin cyklade ett fåtal gånger men oftast satt han i vagnen med Sully. Nu hade jag alla fyra på cyklar, dem växer så himla mycket. Kan inte förstå att Sully blir tre år om ett par veckor! Vi spelade basket, kastade med bollar och det tog inte lång tid innan första olyckan hände och vi fick vända om hemåt för att byta byxor på en utav pojkarna. Inte helt lätt att få med sig fyra pojkar hem igen, allt tar tid med barn. Bytte byxor och promenerade bort till nästa park. Hann vara där i två minuter innan Sully kissade i byxorna... Han har nyligen slutat använda blöja men olyckor sker fortfarande. Där och då bestämde jag att det är nog bäst om vi stannar hemma. Jag och Spencer spelade spel medan Austin vilade tillsammans med Marli och Hugo och Sully tittade på teve. Vi åt fish and chips till middag och kort därefter lämnade Marli för ett födelsedagsfirande, hela anledningen till att jag var där. Pojkarna badade och därefter satt Spencer bänkade framför teven för att se när Essendon spelade sin match. Spencer är en riktig sportig liten kille och hans hjärta dunkar hårt för hans footy lag. Jag talar alltså om australiensk fotboll och det är lika populärt härnere som allsvenskan är för oss. Vanlig fotboll är inte överdrivet intressant för australiensarna. Vid 20.30 gick pojkarna och la sig och jag slötittade på teve resten av kvällen samt fixade med massor av tvätt. Absolut inget jag behövde göra men om jag ser att något behövs göras hjälper jag gärna till. Strax innan 01.00 kom Marli och Alvin hem. Alvin körde mig till tågstationen då regnet fullkomligt vräkte ner. Nära 03.00 kom Johnny hem efter en middag tillsammans med sina killkompisar, ironiskt nog på samma restaurang som vi åt på kvällen innan. Det var mysigt att träffa pojkarna igen och spendera lite tid tillsammans med dem alla!