Förra måndagen bakade jag en äpple och rabarberpaj till mig och Johnny. Tyvärr är jag långt ifrån lika duktig på att baka som min storasyster Amanda och även om det smakar okej så ser det ut som något katten dragit in. Jag hittade dock receptet på min systers blogg och pajen blev jättegod. Att äta äpplepaj känns som typisk svensk sommar och därför beslöt jag mig för att baka det. Jag tycker det är så roligt att Johnny vill prova de typiska husmanskost rätter som jag blev uppvuxen med. Jag har gjort köttbullar med potatismos, brunsås och lingon. På svenska kyrkan lyckades vi köpa Knorrs brunsås i pulverform, på IKEA hittade vi lingonsylt och vi köpte också med oss Läkerol, skånsk senap på tub samt Kalles Kaviar från svenska kyrkan. Läkerol var ingen höjdare hos Johnny och kaviar var ännu värre. Jag hade med mig en påse Ahlgrens Bilar ner till Australien och det åt jag och Johnny en kväll. Vi köpte också Gott och Blandat samt Polly när vi besökte Sydney. Har även lagt en beställning på ytterligare 10 påsar pepparkakskrydda då jag gett Johnny alla tre påsar som mamma skickade ner till mig. Jag ser framemot julen detta året! Det ska bli så roligt att laga svenska julmat samt bjuda på pepparkakor, lussebullar och schackrutor.  Denna julen kommer antagligen bli den bästa julen utomlands, tredje året i rad.

Söndag 31 oktober. Vaknade runt sex på morgonen av att flickorna sprang utanför min dörr. Beslöt mig dock för att stanna kvar en stund till i min säng innan jag hörde små knackningar på min dörr. In kom två stycken små flickor och kröp ner under täcket med mig, antagligen ganska nyfikna på att starta dagen och ta reda på vem denna människa är som ska ta hand om dem de kommande åtta veckorna. Vi gick upp tillsammans, klädde på oss och gjorde oss i ordning för att gå ut och äta frukost. Chloe hade lagt märke till mitt frukostalbum på Facebook där jag lagt upp bilder på alla mina frukostar i Melbourne. Hon tyckte därför att det var en utmärkt ide att gå ut och äta frukost tillsammans på vår första morgon tillsammans. Tanken var att cykla tillsammans då både Tom och Chloe ägnar mycket av sin lediga tid med att cykla flera mil. Jag tror att Tom äger sex stycken cyklar, detta är alltså ett stort intresse för honom. Barnvagnen funkar som en trailer som jag kan spänna fast bakom cykeln om jag vill ta en cykeltur med barnen. Den kan även fungera som en vanlig vagn samt kan man sätta ditt ytterligare ett däck och då förvandlas den till en löparvagn. Som ni säkerligen förstår lever denna familjen ett väldigt hälsosamt och aktivt liv. Dessvärre var himlen väldigt mörk så vi beslöt oss för att hoppa in i bilen. Vi åkte förbi barnens dagis som ligger i området South Melbourne, cirka 4-5 kilometer från deras hus. Vi körde därefter runt hörnet för att besöka St Ali och äta frukost. Scrambled eggs, merquez spicy lamb sausage, avocado, chickpeas, chili and coriander salad served on sourdough toast. Tom åkte vidare för att hämta upp ett par saker och jag gick tillsammans med Chloe och flickorna till South Melbourne market. Jag har aldrig varit här förut men jag var duktigt imponerad. Jag älskar marknader! Jag tycker om att det finns möjlighet att köpa färsk frukt från små butiker där alla frukter ser så färgglada och saftiga ut. Möjlighet att köpa kött, fisk och delikatesser över disk. Det känns ganska lyxigt att köpa mat så och det kostar förvånandsvärt inte en förmögenhet som man kan tro. Det känns också lite mysigt att få frukt och grönt packat i en gammal grönsakslåda, även om det är otympligt att bära, haha! Vi promenerade vidare med vår stora låda till Coles för att köpa resterande matvaror. Både jag och Chloe skrattade gott när vi insåg att den maten hon la i korgen hade jag valt och tvärtom. När jag tog en yoghurt skrattade hon och sa "Gud vad läskigt, det är precis vad jag hade valt!" och jag kände detsamma med allt hon tog. Sockerfritt, fullkorn, kalorisnålt, låg fetthalt osv osv. På eftermiddagen sprang Chloe en runda och jag gick till gymmet för att köra ett benpass. Avståndet till gymmet är ungefär detsamma som i Essendon vilket är skönt så jag inte behöver gå uppe tidigare på morgonen. Därefter tog jag med flickorna i trailern och tog en runda på cykeln. På så sätt fick Tom och Chloe tillfälle att packa upp och komma i ordning. Kvällens avslutades med en promenad och telefonsamtal till min fina Johnny. Det känns galet att det gått tio månader sedan första gången jag träffade honom.. Och nio månader sedan vår första dejt! Han har varit med under större delen av min tid i Australien. Han har fått ta del av min tid hos familjen Cham till att plocka apelsiner i fyra månader och ny flytta in i en ny familj.. Han vet med andra ord ALLT och han är definitivt den först människan jag vänder mig till när något hänt, allt bra och allt dåligt. Jag är så långt hemifrån Sverige och min trygghet med familj och vänner. Trots det känner jag mig väldigt hemma här och Johnny har definitivt blivit min trygghet. Han är sannerligen otroligt viktig för mig.

God kväll! Jag läste precis igenom min blogg och insåg att de senaste dagarna har jag bara uppdaterat om Hamilton Island... Med andra ord har ni noll koll på vad som händer i mitt liv och vad som hänt under de senaste sex dagarna! På fredagskväll bestämde jag mig som sagt för att springa iväg till gymmet och köra ett sent kvällspass. Jag kom hem ganska sent och mötte Joel i dörren. Vi satt uppe och pratade till klockan var efter midnatt. Tanken var att jag skulle följa med honom klockan sju på lördag morgon och köra ett boxningspass tillsammans med hans tränare, det la vi dock på hyllan ganska omgående när vi insåg hur mycket klockan var. Det var dock väldigt trevligt att sitta uppe och prata en stund. Under mina dagar hos Johnny insåg jag att jag definitivt inte vill flytta hemifrån och ensam in till en lägenhet, så himla ensamt. Jag är väldigt positiv till att ha någon att dela med!

---

Lördag morgon sov jag väldigt länge, jag kände att jag fick passa på då jag skulle flytta till min nya aupair familj under eftermiddagen. Det var lite osäkert om jag skulle komma på lördagen eller söndagen den 30/11 som vi bestämde från allra första början. Min nya aupair familj har varit iväg under 105 dagar och rest runt hela västra sidan av Australien i en husvagn, så himla häftigt! Dem kom hem på lördag morgon så när dem ringde mig vid tio var dem i full gång med att packa upp och flytta tillbaka in i deras hus som dem hyrt ut under dessa månader. Det var som sagt osäkert om jag skulle komma på lördag eller söndag då kollektivtrafiken ner till Johnnys lägenhet är väldigt dåligt. Man måste gå cirka 2.5 km till närmsta spårvagnsstation och det är ingen lätt match med stora resväskor. Dessutom var det lördag samt Melbourne Cup så det skulle kosta mig en förmögenhet med taxi. Chloe och Tom bestämde sig dock för att dem skulle komma och hämta mig under eftermiddagen när dem kommit lite mer i ordning, alternativt betala för en taxi till tågstation så jag kunde åka in till stan kommunalt. Jag spenderade min förmiddag med att packa ihop det sista samt gråta floder. Ska sanningen fram såg jag verkligen inte fram till att flytta in en ny familj och återigen starta om från ruta ett. Jag vill inte lämna Johnnys lägenhet för den platsen har blivit lite av en trygghet för mig då jag flyttat fram och tillbaka väldigt mycket de senaste månaderna. Med andra ord hade jag en ganska olycklig morgon och kände mig väldigt nedstämd. Så mycket blandade känslor när man ska flytta in någons familj. Rädslan att dem ska behandla en illa, funderingar kring var dem sätter ribban och vilka förväntningar dem har, rädslan att bli totalt överkörd och inte kunna säga ifrån och därmed känna sig väldigt obekväm. Mycket som snurrar i huvudet.. Jag planerade att gå till gymmet men i samma veva kom Joel hem och undrade om jag ville ta en promenad upp till Keilor och äta lunch. Jag kände att det var bättre att komma ut och umgås med någon än att sitta och gråta på deras soffa. Sagt och gjort knöt vi på våra löparskor och började vår promenad, det var fantastiskt väder. Joel åt lunch och jag höll honom sällskap och jag tog tillfället i akt att ventilera ut alla tankar jag haft under morgondagen. Gud vad fantastiskt det är att bara få prata med någon när man är upprörd! När jag berättade för Joel att jag eventuellt skulle åka tåg till stan erbjöd han sig direkt att skjutsa mig. "Du kan ju inte åka tåg med alla dem resväskorna!" Alla två, ska tilläggas... Hur som helst gick vi tillbaka hem, packade in mina väskor i bilen och styrde mot mitt nya hem - St Kilda. Lite saker lämnade jag dock kvar hemma hos Johnny. Lyckligtvis har jag ingen förebild av rummet, det var en enda röra med saker högt och lågt och resväskor över hela golvet. Förlåt Johnny! Jag möttes av hela familjen i dörren och blev varmt välkomnad. Dem visade mig runt i huset och därefter fick jag tillfälle att packa upp alla mina saker. Jag hatar att leva i en resväska så jag vill helst komma i ordning direkt, saker och ting på rätt plats. Ordning och reda som mamma hade sagt! På kvällen tog vi en promenad ner till stranden och på vägen hem beställde vi mexikanskt till middag. När flickorna gått och lagt sig satt vi ner och gick igenom de kommande två månaderna och vad som kommer att ske. Tom åker till Singapore nästa tisdag och är iväg under två veckor. Därefter kommer Johnny hem och dem var så himla mån om att jag skulle få så mycket tid som möjligt med honom vilket uppskattas något enormt mycket. Därefter återstår bara tre veckor och sen är det jul, galet! Min nervositet la sig ganska omgående när jag klev in i huset. Min oro över att inte kunna fortsätta träna på morgonen innan jag börjar jobba försvann också när dem sa att det var inga som helst problem. Båda föräldrarna tränar nämligen också på morgonen och därför var jag orolig att jag skulle behöva uppoffra min dagliga rutin. Så mycket magknip för ingen anledning! Nåja, det var min lördag och första eftermiddag hos familjen Ibbott!

Det har inte ens gått en vecka sedan Johnny åkte tillbaka till jobb. Endast fyra korta dagar har passerat och jag saknar honom redan något otroligt mycket. Ibland går det enklare att säga hej då och jag är inte riktigt lika ledsen men de senaste två gångerna har varit oerhört jobbiga, framförallt denna gången. Jag vet inte om det beror på att jag i nuläget inte mår hundra procent då jag har otroligt ont i min mun, tjugofyra timmar om dygnet. Tandläkaren sa att smärtan av att ta ut en visdomstand brukar vara som värsta dag 3-5 och idag är det dag fem. Kanske beror det på att vi hade en helt fantastisk semester tillsammans och allting bara kändes så himla underbart. Eller om det beror på att jag är så fruktansvärt trött på att ständigt behöva säga hej då och tvingas vara ifrån honom under ett par veckors tid. Jag vet att vi är inne på sluttampen och endast två månader återstår men det är inte en stor tröst i nuläget. Det står mig verkligen upp i halsen. Det är märkligt hur en människa kan komma in i ditt liv och plötsligt betyda så himla mycket för dig. Jag kan inte riktigt sätta ord på hur otroligt starka känslor jag har för Johnny. Han kompletterar mig och jag känner mig halv utan honom. Det värker så i hjärtat att ständigt behöva sakna honom och jag tror aldrig någonsin jag längtat så mycket till julafton som jag gör nu.. För då är han äntligen färdig med detta arbetet, inga mer tårfyllda hej då, ingen flera veckor ifrån varandra. Bara han och jag, varje dag. Mitt hjärta slår dubbla slag av lycka bara jag tänker på det. Herregud vad jag är högt upp över öronen förälskad i denna fantastiska människa. Jag är som lyckligast när jag har dig vid min sida.

God kväll fredag! Klockan är halv åtta och jag har precis bestämt mig för att jag ska promenera till gymmet och köra ett bröstpass. Att promenera till gymmet ifrån Johnnys lägenhet tar drygt en timme. Jag kan alltid ta spårvagnen till Niddrie på vägen tillbaka och promenera nerför baken till lägenheten men om jag känner mig själv rätt kommer jag att promenera fram och tillbaka. Jag har precis packat ner det sista i min resväska, ytterst fåtal saker saknas men det packar jag ner ikväll när jag duschat. Trots att det kändes märkligt att bo här utan Johnny så känns det nu vemodigt att jag ska lämna imorgon och återigen flytta till ett nytt ställe. Oavsett om Johnny inte varit här så har det varit skönt att kunna sova i hans säng ett par nätter. Essendon - Keilor - Renmark - Keilor - Essendon - Keilor och nu vidare till St Kilda. Så har det sett ut för mig det senaste året, fram och tillbaka med resväskor och packning. Just nu saknar jag tryggheten att ha något jag kan kalla mitt hem, en plats där jag kan hänga upp mina kläder och inte ha i baktanken att jag ska behöva packa ner det om ett par veckor igen. Så vad har jag gjort idag? Jag vaknade klockan sju och klädde snabbt på mig innan jag hoppade in i bilen med Joel. Jag hade en tandläkare tid klockan 09:30 och Joel skulle träna boxning vid 09:00 så jag passade på att åka med honom. Kollektivtrafiken ner till området där Johnny och Joel bor är mycket dålig. Närmsta station ligger drygt två kilometer bort, uppför en lång backe. Vi åkte tidigt för att slippa den värsta trafiken och då vi hade gott om tid passade Joel på att äta frukost på ett litet cafe och jag höll honom såklart sällskap. När jag var påväg till tandläkaren insåg jag att jag hade tid 09.30 och inte 09.15 som jag först trodde. Jag hade därmed 45 minuter att slå ihjäl så beslöt mig för att besöka Anytime Fitness som ligger sidan om. Promenerade på löpbandet under en halvtimme. Kom inte in till tandläkaren förrän 09:50.. Han tittade i hålet där min visdomstand satt och konstaterade att jag måste rengöra ordentligt. Märkligt nog fick jag ingen som helst information om hur jag ska hålla rent av tandläkaren som drog ut min tand i tisdags. Tandläkaren jag mötte idag blev också väldigt förvånad att hon inte gett mig tydlig information. Han gav mig en plastspruta som jag ska använda ett par gånger om dagen och spruta in koksalt i hålet för att rensa ut matrester som lagt sig och verkligen STINKER. När jag vaknade inatt av att det bultade och gjorde något förjävligt ont kunde jag inte låta bli att pilla med en tops och försökte gräva ut geggan. Lukten är verkligen inte nådig och det gör väldigt illamående under dagarna. Förhoppningsvis har det inte blivit alldeles för infekterat. Han sa även att värsta smärtan kommer mellan dag 3-5, alltså idag. Han tittade på mina röntgenbilder och konstaterade att den andra tanden är lite svårare att ta ut. Jag kan åka till sjukhuset och bli sövd men kan även göra det vaken hos honom vilket jag kommer att göra då det är billigare. Kommer behöva ett par stygn och kommer vara rejält svullen en vecka efter.. Därmed bokade jag ingen tid ännu då jag ska flytta in i den nya familjen imorgon. Vill ogärna börja arbeta och direkt säga att jag måste dra ut en tand. Besökte som tog cirka 5 minuter idag kostade mig 880 kronor men jag kommer att få cirka 488 kronor tillbaka för att jag har Medicare card. När jag drog ut min tand i tisdags fick jag betala 745 kronor och röntgenbilderna kostade mig 610 kronor men fick 270 kronor tillbaka från Medicare. Att dra ut tanden kommer kosta mig 4070 riksdaler. Jag tror jag går och gräver ner mig. En vidrig visdomstand är det sista jag vill spendera mina sparpengar på, grrrr....

---

Mötte upp Emma efter tandläkare besöket och åt frukost. Det var roligt att ses igen då det var ett par veckor sedan sist. Hade så mycket att berätta angående min och Johnnys semester! Vi tog en liten promenad till min favoritbutik Dotti och vi båda två kom ut med vars en klänning. Emma behövde en inför tisdag då det är Melbourne cup - horseracing. Största veckan under hela året! Jag har köpt klänning men osäker om jag kommer att gå... Känns som onödiga pengar för en biljett då jag inte är intresserad av att kolla på hästar som springer. Men jag antar att upplevelse i sig själv inte bara innefattar hästar. Almond milk pancakes - Brittle, blueberries, Persian fairy floss, espresso mascarpone and smoked honey custard Mushrooms, kale cashew pesto, scrambled eggs and smashed avocado and feta served on grain sourdough Promenerade tillbaka hemåt och solen sken vilket var härligt. Rengjorde direkt hålet och det gjorde så satans ont att spruta in salt i såret. Lyckligtvis fick jag ut allting men jag vek mig också nästan dubbel efteråt pga smärta. La mig ner och sov en stund i hopp om att må bättre. Jag ser inte framemot att rengöra hålet ikväll... Nä, nu är klockan åtta så nu måste jag rappa på om jag ska hinna till gymmet i hyfsad tid!

Sent på torsdagskväll den 14 oktober, närmare bestämt för två veckor sedan så, så kom Johnny tillbaka hem till Melbourne efter tre veckors arbete. Han kom och hämtade mig hos familjen Cham och för första gången tog jag med mig all min packning. När jag flyttade till Renmark för att plocka apelsiner lämnade jag mina två resväskor som jag kom till Australien med och köpte istället en ryggsäck. Därmed lämnade jag väldigt mycket men nu har jag alltid tagit med mig allting hem till Johnny. Man kan lugnt säga att han blev chockad över att se all min packning. Stackars Johnnys arbetsrum har förvandlats till en stor "walk-in-closet" med resväskor över hela golvet och kläder högt och lågt. Nåja, det är en kortvarig lösning fram till lördag då jag flyttar in hos min nya aupair familj och äntligen kan packa upp alla mina kläder. Morgonen därefter gick vi såklart ut för att äta frukost. Jag går som sagt ut och äter frukost minst en gång i veckan och njuter vanligtvis över att ha en lugn stund för mig själv.. Trots det så finns det inget som slår att gå ut och äta frukost tillsammans med Johnny, det är så otroligt mysigt och en stund med honom som jag värdesätter högt. På vår första dejt hämtade Johnny mig och tog med mig till ett populärt fik i Essendon för att äta frukost. Sedan dess har frukostdejter varit vår grej och därför tycker jag det är så mysigt att få vakna upp med honom och därefter åka till ett cafe någonstans i Melbourne. Jag väljer en frukostdejt framför lunch och middag, ALLA dagar i veckan. Frukostdejter är underskattade och jag vägrar att komma hem innan det blir mer populärt med frukostdejter i Sverige. Jag har blivit förälskad i chai latte.. Smaken påminner mig så mycket om julen. Organic buckwheat banana hotcakes with ginger and rhubarb sorbet, pistachio crumb, coconut maple & cherry reduction and fresh blueberries.  Baked eggs w french spiced lentils, black-eye beans, kale, local goats cheese, almond dukkah and life bread. Johnny hade en tid bokad hos frisören samma morgon och under tiden passade jag på att besöka en utav mina favorit klädbutiker - Dotti. Fick med mig två par shorts och ett linne, perfekt inför vår lilla semester. Linnet användes flitigt vill jag lova! Resten av dagen gick åt till att förbereda för resan. Packa om alla mina väskor och försöka att trycka ner så mycket som möjligt. Varför är det alltid så svårt att bestämma sig för vad man ska ha med sig och varför packar man alltid med sig för mycket? Jag tror visserligen jag använde mer eller mindre varenda plagg jag packade med mig.. Det är nog första gången någonsin. Och jag vägrar erkänna att det berodde på att Johnny övertalade mig att packa en liten väska.

God morgon torsdag! Utanför fönstret är himlen blå och solen skiner, en perfekt dag för en lång promenad med musik i mina hörlurar. Att promenera från Johnnys lägenhet i Keilor East till Anytime Fitness i Essendon är en sträcka på 4.2 kilometer, perfekt uppvärmning inför ett gympass. Idag står axlar på schemat och jag kommer i vanlig ordning avsluta mitt gympass med någon form av högintensiv cardio. Min morgon startade vid åtta då jag fick ett sms av Johnnys vän Joel som han delar lägenhet med. Han skrev att han gärna ville bjuda med mig ut för att äta frukost. Blev väldigt glad över hans meddelande och självklart tackade jag ja. Då han hade ett möte klockan 10.00 blev det att vi fick besöka ett cafe i närheten men det passade mig utmärkt då det finns ett fik i Essendon som jag har på min lista över platser jag vill besöka. Fiket heter The Jolly Miller Cafe och ligger en runt om hörnet från familjen Cham. Jag åt äggröra med rökt lax, avocado mixad med feta ost, grillad sparris och tomater på surdegsbröd. Perfekt start på dagen! Det var roligt att umgås med Joel på tu man hand och få en chans att prata ordentligt med honom. Trots att jag har bott här av och till under flertal dagar tillsammans med Johnny så har jag knappt sett röken av Joel då han arbetar väldigt mycket och oftast lämnar han tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen. Joel och Johnny har känt varandra sedan de gick i skolan så självklart känns det oerhört viktigt för mig att ha en god relation till honom. Såklart även resterande vänner! Scrambled eggs, smoked salmon, avocado mixed with feta cheese, grilled asparagus, medley tomato, seeds, lemon served on sourdough bread. Nu ska jag packa ihop min dator och bege mig ut på en promenad! Ikväll ska jag ta mig tiden att skriva om vår resa till Hamilton Island och Sydney. Finns så mycket jag vill berätta om allt vi såg och gjorde under dessa få dagarna. Man kan tänka sig att en semester ska vara väldigt avkopplande och det var det förvisso men vi såg till att gå upp tidigt varje morgon för att få ut det mesta av våra dagar. Oerhört lyckad semester och jag kan verkligen inte tacka Johnny nog för resan.

God kväll. Klockan närmar sig halv sju och jag har precis ätit middag. Jag drog ut en utav mina visdomständer igår och det har hittills inte varit alltför smärtsamt i munnen men nu i eftermiddags värkte och bultade det väldigt mycket i hålet så det fick bli soppa till middag. Första gången jag fick problem med inflammation i tandköttet runt visdomstanden var i slutet av november förra året. Jag besökte tandläkaren den 20:onde november och då rekommenderade han mig att dra ut båda visdomständerna. Jag fick se röntgenbilderna och tyckte inte alls att det såg brådskande ut och beslöt att det kunde definitivt vänta tills jag var tillbaka i Sverige. Sedan dess har jag haft problem med inflammationer av och till på båda sidorna. Tänk om jag bara hade plockat ut dem direkt, så mycket smärta jag hade sluppit de senaste året. Envis och snål? Verkligen.. Betala tandläkare-kostnader är en otroligt tråkig utgift. Får tacka Johnny som ringde till tandläkaren och bokade en tid åt mig, annars hade jag nog fortsatt skjutit på det. Tror han var hyfsat trött på att höra mitt gnäll om hur mycket det värker, haha! På tal om Johnny, jag sitter just nu ensam i hans lägenhet. Johnny åkte tillbaka till jobb i morse och hans vän Joel, som han delar lägenheten med, jobbar till sent ikväll. Det känns väldigt märkligt att vara här när Johnny inte är här, det är något som saknas. Sorgligt nog inbillar jag mig själv att han kommer kliva in genom ytterdörren snart. Det låter rimligt i mitt huvud med tanke på att jag är i hans hem. Dessvärre så är han återigen på flyget som tar honom till jobb och där ska han, som vanligt, stanna under 23 dagar. Och precis som alltid är jag totalt förstörd den dagen han åker tillbaka till jobb. Hade man samlat alla mina tårar från de dagarna när han åker tillbaka så hade vi haft en flod i vardagsrummet. Hallå känslig tjej! Det spelar ingen roll att det bara är tre veckor tills han är hemma igen, det känns alltid som en evighet när man upprörd. Lyckligtvis brukar tiden gå väldigt fort och sen är han hemma igen. You make me so happy. Jag är så otroligt glad att detta är näst sista gången som jag behöver pussa honom hej då. Efter dessa 23 dagar på jobb och 10 dagar hemma återstår bara en sista gång som han åker dit. Jag har aldrig längtat så mycket till julafton som jag gör nu! För då är han äntligen hemma helt och hållet och jag kommer inte behöva bli så upprörd längre över att han är iväg. Jag är stolt över oss båda som gör det absolut bästa av situationen men det skulle vara en lögn att säga att det inte tär på förhållandet att behöva vara ifrån varandra så mycket. Inte nog med att vi är ifrån varandra, det är tre timmars tidsskillnad och Johnny arbetar 12 h per dag vilket gör att kommunikation inte alltid är den bästa mellan oss. Trots allt det så får vi det och funka och det är jag så otroligt glad över. Även om distansen kan vara väldigt påfrestande så är jag övertygad om att det är väldigt nyttigt med.  Det gör att vi uppskattar tiden tillsammans så himla mycket mer och ser till att få ut det mesta av de få dagarna vi har. Det medför också att vi väldigt sällan har konflikter och om vi har det beror det oftast på missförstånd (att dejta på att ett annat språk är inte alltid lätt och missförstånd i kommunikationen uppstår då och då). Dessutom får vi båda utrym till att vara de två enskilda individer som vi faktiskt är. Det är nyttigt att kunna vara ifrån varandra och fortfarande kunna göra saker för egen del, utan att behöva ha den andra personen med sig. Hur som haver så har jag en sådan där mycket-tårar-otroligt-ledsen typ av dag idag. Men förhoppningsvis kommer jag må bättre imorgon och om inte det så kommer jag garanterat känna mig bättra på dag 3, som alltid. My favorite man in the whole wide world. När Johnny lämnade tog jag en dusch och åt frukost innan jag begav mig till Medicare kontoret som ligger drygt 5-7 km från Johnnys lägenhet. Jag besökte Medicare för att förnya mitt kort då mitt gamla gick ut på samma dag som mitt första års visum gick ut. Fördelen med att ha Medicare är att staten betalar en del utav dina sjukvårdskostnader. Det täcker inte allt, exempelvis tandvård. Det täcker heller inte hela kostnaden men en del utav det. Jag är beviljad att få Medicare för att jag har ett svenskt pass och Australien och Sverige har någon form av överenskommelse. Därefter gick jag bort till gym och körde ett ryggpass och avslutade med 20 minuter på stairmastern. Det var skönt att vara tillbaka på gymmet efter haft alldeles för många slappa dagar med på tok för mycket mat.. Det kallas semester, va? Det var skönt att svettas men oj vad jobbigt det var att stå på stairmastern. Svettkalas! Gick bort till LaManna som motsvarar Maxi eller Coop. Jag älskar LaManna för alla deras frukt och grönt kommer från Australien. Dem har väldigt mycket organiska produkter samt hälsosam mat. När jag kom ut från butiken regnade det ganska mycket så det blev minst sagt en blöt promenad hemåt. Men jag borde ju vara van vid regn med tanke på att jag är svensk.

---

På lördag flyttar jag in hos min nya aupair familj. Pappa Tom, Mamma Chloe och deras två döttrar Bella och Sadie. Därmed har jag ett par dagar där jag bara kan ta det lugnt, träffa mina vänner, sortera allt det jag ska ha med mig till den nya familjen och lämna kvar allt det andra hos Johnny. Man samlar verkligen på sig mycket under ett års tid! Jag är så otroligt trött på att leva i resväskor och jag kan inte beskriva hur mycket jag längtar efter att ha något som jag kan kalla mitt hem. På fredag morgon har jag en tid hos en ny tandläkare för en undersökning. Tanken var att tandläkaren som jag besökte igår skulle dra ut båda tänderna men hon kände sig inte bekväm med att ta ut den andra då roten tydligen växer ihop som en pincett och ligger väldigt nära en nerv. Jag blev därför vidareskickad till en ny klinik och första lediga tiden var på fredag morgon. Förhoppningsvis får jag en tid för att dra ut den ganska snart. Vill inte vänta mer nu, vill bara slippa dessa smärtfyllda inflammationer. Nu ska jag ta ett bad och därefter tänkte jag skriva ett par inlägg och berätta om min och Johnnys semester till Hamilton Island och Sydney. Vi hade verkligen en helt fantastiskt lyckad semester och det var så mysigt att få åka iväg och spendera all min tid med honom. Som alltid går tiden på tok för fort och jag hade gärna stannat ett par dagar till och njutit!

God morgon tisdag! Sitter just nu på ett cafe i förorten Richmond och har precis ätit frukost. För första gången lämnade jag kvar mat på tallriken, vill poängtera att det aldrig sker. Detta berodde inte på att smakupplevelse inte levde upp till min förväntningar utan att det var så otroligt mäktigt att jag verkligen inte kunde få ner mer. Jag åt helt otroligt goda blåbärs-och ricottahotcakes med med frön, grädde och bär. Nu kommer jag definitivt att ha energi för mitt eftermiddagspass på gymmet, idag står ben på schemat. Börjar jobba 17:30 igen och ikväll klockan 18.00 är det simskola för pojkarna, jag kommer vara hemma med Sully. Har mer eller mindre packat ihop allting i mitt rum och jag är redo att flytta ut. Måste poängtera hur förbannat trött jag är på att bo i en resväska och ständigt behöva packa upp och ner mina saker... Jag vill ha mitt egna hem och min egna garderob. Helst idag, senast imorgon. Imorgon är det salt therapy på morgonen och runt sex på kvällen landar den nya aupairen. Hennes namn är Pippa, hon är ett par år äldre än mig och kommer från England. På torsdag gör jag min sista dag hos familjen Cham efter ytterligare tre veckor. På kvällen är Johnny tillbaka i Melbourne igen och jag flyttar då in hos honom. Denna gången kommer jag ta med all min packning ifrån familjen Cham då jag inte kommer att komma tillbaka igen. Man plockar verkligen på sig ett och annat under ett års tid. Nä, nu ska jag bege mig in till centrum av staden och se om jag kan hitta en klänning inför vår semester. Hoppas ni har en bra tisdag! Blueberry & ricotta hotcakes with berries, maple syrup, seeds and cream.

Igår var vädret typiskt "Melbourne-väder", det vill säga totalt oförutsägbart. Temperaturen var hyfsad på morgonen och jag promenerade till Salt Therapy med Austin och Sully. När vi kom ut efter 45 minuter hade regnet precis vräkt ner och Marli kom och hämtade oss. Resten av dagen spenderade vi inomhus och det är inget jag är vidare förtjust i. Jag tycket det är otroligt mycket påfrestande att vara hemma med barnen då dem lätt bli uttråkade oavsett hur mycket leksaker dem drar ut. Jag blir irriterad för att dem inte plockar undan det första innan dem drar ut nästa och plötsligt är hela vardagsrumsgolvet fyllt av ett hav av leksaker. När vi är utomhus och spenderar ett par timmar i en park så har benen möjlighet att göra av med så mycket överskottsenergi och jag känner mig lugnare för jag vet att det inte kommer att bli en kamp att städa undan allt. Jag anser att det är otroligt viktigt att barnen lär sig att plocka undan efter sig själv, visst kan jag hjälpa till samt uppmuntra dem till att göra det men jag skulle aldrig plocka undan allt efter dem. Det handlar inte om lathet, det handlar om att dem ska lära sig ta ansvar. Hur som haver passade jag på att plocka undan pojkarnas vinterskoluniformer och byta ut dem till sommaruniformer. Det tog inte särskilt lång tid så då passade jag på att dra jag ut allt ifrån hyllorna i skafferiet. Jag torkade rent med en trasa och organiserad så det såg snyggt ut. Därefter var det dags för Sully att sova middag och under tiden bakade jag tillsammans med Austin. Kanske kan kännas orättvist att inte Sully fick vara med då han definitivt tyckt om det men jag vet att det bara blivit bråk om vem som ska hälla i ingredienserna och blanda och jag vill inte ha smeten på golvet. Hur som helst tyckte Austin det var jätteroligt att få vara med! Vi bakade bananbröd då vi hade ett flertal bananer som var övermogna, då ska man passa på för då blir kakan som saftigast och godast! Krampaktigt grepp om skeden när han blandar ingredienserna. Marli kom hem och lämnade av Hugo och tog med sig Spencer och Austin för Spencers första basketbollektion. Jag satte Sully i vagnen och tog med mig Hugo till hans gitarrlektion. På två sekunder förändrades vädret och regnet vräkte ner. Det blåste dessutom och jag tror jag gnällde mer övre kylan än Hugo. Hann knappt innanför dörren igen innan Marli skrev att basketbollmatchen höll på längre än förväntat och jag måste springa tillbaka och hämta upp Hugo. Lyckligtvis gjorde regnet uppehåll och himlen skiftade från mörka tunga regnmoln till solsken, så himla skumt väder i Melbourne. När vi kom tillbaka var det dags för middag och Alvin och Marli gick och tränade en timme. Städa undan maten, byta om till pyjamas, borsta tänder, plocka upp leksaker osv osv och äntligen fick jag pojkarna i säng. Min gårdag och framförallt sen eftermiddag/kväll var inte den bästa. Mycket frustration, känslor och demoner i mitt huvud. Var väldigt upprörd och begav mig därför till gymmet i hopp om att må bättre.. Funkade dock inte och när jag stod på löpbandet med tårar i ögonen beslöt jag mig för att ta en promenad. Det blev totalt 30 minuter intervaller på crosstrainern följt av 30 minuter intervaller på löpbandet och avslutningsvis 50 minuter promenad utomhus. Kom hem, tog en dusch och gick och la mig. Alla dagar är inte bra och det är helt okej, man behöver inte alltid vara på topp. Kom ihåg - var snäll mot dig själv! Hade en rolig konversation med Austin som lät såhär: "I wanna have some!" - But you don't like banana? "But it's bananBREAD and I like bread" - Okay, but it will still taste like banana.. "Yeah, but it's bread"

God morgon söndag. Vinden viner utanför fönstret och det känns absolut inte lockande att gå ut. Lyckligtvis är det söndag och jag har därför inga som helst måsten eller krav. Jag känner att jag borde gå iväg till gymmet och träna en stund men jag har ingen motivation. Jag är trots allt på gymmet varenda morgon och oftast går också dit på kvällen när jag slutat arbeta. Går jag inte till gymmet på kvällen så tar jag antingen en promenad eller en löprunda. Hur som helst, nu vill jag bara ligga kvar i min säng, lyssna på podcasts, läsa bloggar och svara på meddelande ifrån mina vänner. Jag är otroligt dålig på att ta mig tiden att svara på Facebook meddelande ifrån alla mina vänner därhemma.. Om jag inte går till gymmet funderar jag på att besöka en salong och fixa mina naglar. Oh herregud, ja, du läste rätt. Jag kan räkna på en hand hur många gånger jag haft nagellack och samtliga gånger har jag känt mig obekväm.. Så varför jag vill ta steget och bygga upp mina naglar är aningen chockerande. Känner att jag måste bli lite mer tjejig efter varit en riktig pojkflicka sedan jag var liten. Igår jag bar till och med en kjol, herregud! Marli och Alvin kom tillbaka vid 11.45 idag efter ha spenderat natten och gårdagen inne i stan. Dem lämnade igår strax efter klockan två för att ha ensamtid med varandra. Jag tycker det är otroligt bra att Alvin och Marli tar tiden och prioriterar varandra nu när dem har möjlighet då jag kan passa barnen. Har träffat många föräldrar under mina sju månader med barnen. Allt ifrån mammor i parken, föräldrar i skolan eller i väntrummet till Salt Therapy. Då jag är ganska social och öppen tycker jag det är roligt att prata med människor, framförallt då det är mitt tillfälle att ha en vuxen konversation då jag spenderar största delen av min tid med barnen. Hur som helst pratar vi om allt från sömnlösa nätter till trotsåldern och kräsna barn. Har pratat med så många mammor som berättat hur deras förhållande till deras man satts på prov när dem fått barn. Jag kan bara försöka föreställa hur påfrestande det måste vara att ha barn och hur lätt det är att glömma bort varandra och ta varandra föregivet. Ska sanningen fram är det nog en utav dem sakerna jag är mest rädd för när jag beslutar mig för att skaffa barn, rädslan hur det kommer påverka mitt förhållande med min framtid man. Av att bara läsa den meningen kan ni säkerligen förstå hur avskräckt jag blivit efter hört så många historier. Alltifrån att föräldrar inte sover i samma säng de första åren eller att det aldrig finns tid att kunna gå ut och äta middag tillsammans. Nåja, det ligger långt i framtiden och inget jag behöver bekymra mig över nu. Hur som helst hade jag morgonen för mig själv igår och jag hade en rejäl sovmorgon innan jag begav mig till gymmet för ett ryggpass samt 20 minuter på stairmastern. Började jobba vid 12 och kort därefter gick hela familjen till Dribbles, en hamburgerrestaurang runt hörnet. Hugos basketbollag skulle äta lunch tillsammans och alla familjer var inbjudna. Sully låg och sov och jag stannade hemma med honom. Passade på att sitta ute i solen en stund och äta frukost. När alla kom tillbaka packade Marli och Alvin bilen och jag tog med mig pojkarna till Salt Therapy. Hugo och Spencer fick snällt sitta och vänta i väntrummet utanför medan jag gick in med Austin och Sully under 45 minuter. När vi var klara gick vi hem och lämnade vagnen, bytte om till shorts och gick bort till SevenEleven för att köpa Slurpees, detsamma som iceslush. Vi promenerade genom parken hem igen och njöt av eftermiddagens solen. Resten av eftermiddagen och kvällen var lugn. Pojkarna åt middag utomhus följt av en dusch och hoppade i sina pyjamasar. Vid sju gick Sully och la sig och de tre stora pojkarna fick lov att sitta uppe och kolla Netflix en timme. Jag var väldigt nervös när Marli och Alvin skulle åka då det var längesedan jag var ensam tillsammans med alla pojkarna. Lyckligtvis gick det väldigt bra, bättre än förväntat! Det var min sista lördag hos familjen Cham.

Välkommen fredag, du har varit efterlängtad! Jag var så otroligt trött när alarmet ringde i morse. Så trött att jag till och med tryckte snooze, det händer mer eller mindre aldrig. Jag har aldrig tyckt om att snooza utan så fort klockan ringer stiger jag upp. Alarmet ringer 05.25 varje morgon och strax efter halv är jag utanför huset och på väg till gymmet. Hur som helst gick jag bort till gymmet och genomförde ett halvdant armpass. Armar har aldrig varit en favorit och det är dess mindre motiverande när jag är trött och känner mig allmänt nere. Blev ett kort pass på fyrtiofem minuter och därefter beslöt jag mig för att gå hem lite tidigare. Marli promenade Hugo och Spencer till skolan och körde Austin och Sully till dagis. Tanken var att jag snabbt skulle byta om och bege mig till stan för att äta frukost men min mage skrek efter mat så jag bestämde mig för att äta två dubbelmackor och få lite energi. När jag beslutar mig för att ta vegemite på min macka, då vet man att jag varit i Australien under en lång tid. Jag hoppas du är stolt över mig, Johnny! Då jag förstörde min aptit för frukost beslöt jag mig att ta en promenad till tågstationen i Ascot Vale, två stationer från Essendon och enligt Google Maps en sträcka på fyra kilometer. När jag närmade mig Ascot Vale tänkte jag att jag kunde fortsätta ner till Travancore som är ytterligare tre kilometer... Men när jag nådde Travancore tänkte jag att det bara var 3.4 kilometer till Queen Victoria Market och sedan är man mer eller mindre inne i stan. Sagt och gjort promenerade jag hela vägen till Melbourne. Fortsatte förbi Flinders och vidare till South Melbourne där jag skulle äta frukost. Till min stora besvikelse var caféet nedstängt! Promenerade vidare till Nutrition Bar och köpte en acai bowl samt en green smoothie. Det var inte riktigt den typ av frukost jag tänkt mig men detta stället var också på min lista och efter förstört min aptit dög detta mer än väl. Jag börjar jobba 17:30 igen och slutar 19:30. Jag planerar att ha en lugn kväll och sova tidigt. Marli och Alvin lämnar runt lunch imorgon och kommer tillbaka strax innan lunch på söndag. Dem ska på en middag på lördagskväll och tyckte det var mest praktiskt att stanna i stan. Därmed kommer jag vara ensam med alla fyra killar, ska bli intressant och se hur det går. Det vore väl en lögn och säga att det varit enkelt att komma tillbaka. Det har faktiskt varit väldigt utmanande då pojkarna förändrats väldigt mycket. Måste påminna mig om att försöka vara positiv, ta en stor skopa av tålamod och hålla mig lugn. För om jag höjer rösten kommer dem definitivt inte lyssna. Dock svårt att hålla sig lugn när man är upprörd. Hur som helst är det bra med extra arbete och mer pengar, det kommer behövas inför min och Johnnys resa till Hamilton Island och Sydney nästa vecka. På så sätt kan jag inte heller gå ut och äta frukost och spendera mina pengar på det.

Jag har haft två intensiva och långa dagar med pojkarna. Måndagar, onsdagar och torsdagar är väldigt påfrestande då jag arbetar hela dagarna. Från att pojkarna stiger upp 07.00 tills dem går och lägger sig 19.30, totalt 12.5 h. Jag började min onsdag med ett benpass klockan halv sex på morgonen. Det var så himla kallt ute att jag nästan ångrade mig i dörren och funderade på att krypa tillbaka ner under mitt täcke. Marli promenerade till skolan och lämnade Hugo och Spencer och jag tog med mig Austin och Sullivan till salt therapy. Det var en väldigt kall morgon och även om jag promenerade fort och hade tvillingvagnen med båda pojkarna så hade jag trots allt gåshud. Vi skyndade oss hem igen för ingen av oss ville vara ute. Jag åt frukost och pojkarna lekte med duplo. Fördelen med att ta hand om fler än ett barn är definitivt att dem kan underhålla varandra, det är jag tacksam över! Annars hade jag inte hunnit med alla andra sysslor så som tvätta och hänga upp allt på tvättlinan, vika kläder och lägga in i garderoberna, sopa golvet, gå ut med soporna, tömma diskmaskinen osv osv. Allt tar trots allt sin lilla tid, även om skulle vilja kalla mig själv väldigt effektiv. Jag äter alltid frukost framåt 10-11 när vi varit på Salt therapy och dem stora pojkarna är i skolan. Frukost är så viktigt för mig och jag ville kunna sitta ner och ät i lugn och ro. Framåt lunch kom städerskorna, dem kommer varje onsdag. Jag ser faktiskt framemot att få träffa dem och prata en stund! Det är skönt att kunna ha en vuxen konversation då jag spenderar mestadels av min tid med barnen. Efter stund är det inte så spännande att lyssna på vad kompisen på dagis sa. Dessutom har jag träffat städerskorna under 6.5 månads tid när jag bodde här sist och nu ytterligare under tre veckor. Man lär känna varandra och det är alltid roligt att höra vad som hänt under veckans gång! Vanligtvis vill dem höra allt om mig och Johnny. Jag minns när jag precis började träffa Johnny och berätta för dem att jag träffat en australiensare. Dem tyckte det var otroligt roligt och sa alltid "Oj oj, då får vi se vad som sker härnäst. Om ni håller ihop även när du flyttar till Renmark!" Allt det känns som en evighet sedan. Tänk att det gått åtta månader sedan första gången jag träffade Johnny, galet vad tiden springer iväg! Sully är duktig på att hitta på djävulskap och det senaste är att han fyller munnen med vatten och springer runt med det i evigheter innan han bestämmer sig för att svälja eller som i många fall, spottar ut det på golvet eller på sina bröder. Resten av dagen var hyfsat lugn och det var dessvärre en dag som spenderades inomhus. Halv fyra hämtade vi Hugo och Spencer från skolan och gick tillbaka hem. På kvällen åkte Alvin och tränade och lämnade Hugo på hans basketbollträning. Marli tog en promenad med sin vän och jag var ensam med de tre andra pojkarna en stund. När alla pojkarna gått och lagt sig förberedde jag middag tills när Marli kom tillbaka vid åtta. Vi åt min favoritmiddag sedan jag kom hit - lamm med pumpasallad! Otroligt enkelt att göra men så himla gott. Var så himla mätt att det inte fanns på världskartan att jag skulle kunna köra ett intervallpass på gymmet. Dessutom var det väldigt sent och jag var hyfsat trött efter en lång dag. Men jag sparkade mig själv i baken och sprang en runda på lite mer än trettio minuter.

God morgon tisdag! Just nu sitter jag på ett cafe vid namn Little Big Sugar Salt i förorten Richmond. Jag har precis ätit frukost och idag åt jag sötpotatis pannkakor med banan och kokosyoghurt, väldigt goda! De bästa pannkakorna är dem man inte behöver ha dåligt samvete över att äta. Det regnar utanför fönstret och om sanningen ska fram är jag inte alls sugen på att bege mig ut, sitter gärna kvar här inne hela dagen. I vanlig ordning är Austin och Sully på tisdagar och därför har jag ledigt mer eller mindre hela dagen. Trots att jag tycker det är roligt att umgås med pojkarna så uppskattar jag verkligen mina tisdagar samt fredagar då jag har ledigt ett par timmar, det behövs för att orka med hela veckan. Det blir oerhört intensivt när man umgås så mycket. Tre dagar i veckan jobbar jag trots allt 12.5 h och är med dem från att dem stiger upp på morgonen tills dem går och lägger sig på kvällen. Sweet potato and coconut pancakes, banana, coconut whip, strawberry, spicehammer and granola.  

---

Detta inlägg skrev jag i morse och skulle precis publicera men då dog min dator. Efter min frukost promenerade jag tillbaka till Flinders som är centralstationen i Melbourne. Enligt Google Map är det en promenad på fyra kilometer. När jag skulle kliva på mitt tåg började det regna igen och det höll i sig under min promenad från tågstationen tillbaka hem också, mindre roligt. Passade på att äta lite lunch när jag kom hem och därefter tog jag det lugnt en liten stund innan jag begav mig till gymmet. Körde återigen ett intervallpass - 20x3. Idag bytte jag dock ut spinningcykeln mot stairmastern. Körde på betydligt mycket hårdare idag och jag var så otroligt svettig när jag var klar, skön känsla. Jag blir dock alltid väldigt illamående efter ett högintensivt cardiopass, kanske inte så konstigt när pulsen stiger så mycket. Pojkarna kom hem strax innan sex och var i säng vid halv sju. Imorgon har jag 12.5 h framför mig med pojkarna och jag ska såklart starta min dag med ett gympass, ben står på schemat. Nu ska jag prioritera att prata med min fina man som äntligen slutat att jobba. Det är minsann ett pussel att försöka få tid till att prata med varandra när båda jobbar och det är tre timmars tidsskillnad. Nåja, vi gör det bästa av situationen och nu är vi nere på ensiffrigt nummer, bara nio nätter kvar innan han är hemma igen, lycka!

Min måndag var hyfsat intensiv. Började dagen 05.25 och gick till gymmet. Körde ett biceps/triceps pass följt av 20 minuter på stairmastern.(För er som inte vet så är det en maskin som ser ut som en trappa och du reglerar hastigheten själv. Du går alltså upp för en trappa) Denna maskin är lite av hatkärlek. Det är otroligt svettigt och tungt att gå uppför men det är också en skön känsla när pulsen ökar och svetten rinner. Jag kom hem redan 06.45 och påbörjade då morgonrutinen innan pojkarna vaknade. Vi fick väcka Hugo vid halv åtta och han var helt borta, trött liten kille efter haft lov ett par veckor. Marli promenerade Hugo och Spencer till skolan och när hon gick 08.20 väckte jag Austin. Bättre att väcka honom när Marli lämnat då han är otroligt mammig och blir väldigt upprörd varje gång hon lämnar huset. Det hjälpte dock inte riktigt för han var fortfarande väldigt upprörd när han vaknade och insåg att det bara var jag och Sully hemma. Hur som helst var det snabba puckar att göra sig i ordning då vi var tvungna att gå vid nio för att hinna till Salt Therapy. Detta gör pojkarna ett par gånger i veckan och det tar 45 minuter. Enkel förklaring går vi in i ett rum där golvet är fullt av salt. Det finns ett par fåtöljer, en teve samt leksaker. När det är dags dimmas ljuset ner och filmen startar. Därefter sitter vi därinne under 45 minuter, kollar film och leker. Salt Therapy är medicinskt bevisat, naturlig terapi som praktiserats sedan 18-talet. Syftet är att andas in ren salt för att rena luftvägarna samt lindra inflammation och hudirritationer. Både Austin och Sully har väldigt mycket eksem på sina ben. Dagens frukost: Protein mugcake med muesli, linfrö, jordgubbar och jordnötssmör.    Resten av dagen gick åt att tvätta, vika den rena tvätten, stryka Marlis arbetsskjortor och pojkarna skoluniform, handla mat, leka med pojkarna och därefter hämta Spencer klockan 15:30. Vi stannade i en park på vägen hem. Det blåste otroligt mycket och Sully fick verkligen kämpa sig fram i vinden. Men han skulle absolut inte sitta i vagnen när hans två bröder sprang genom parken. Marli kom hem runt halv fem och påbörjade middagen. Tanken var att hon skulle köra Hugo till hans gitarrlektion klockan 17.00 men när småpojkarna insåg att hon skulle lämna blev dem helt förtvivlad och kramade sig fast runt hennes ben. Så jag snörade på skorna och sprang ner med Hugo till hans lektion. Tyvärr kom vi 10 minuter försent! Tillbaka hem och servera middagen till pojkarna medan Alvin och Marli gick iväg och tränade en timme. Varje måndag har dem gruppträning i parken. Efter diskat, sopat golvet, torkat av bordet och allt det där tråkiga som måste göras efter barn när dem ätit var det dags att ta en dusch och därefter hoppa i deras pyjamas och göra sig redo för sängen. Pojkarna ville definitivt inte vad jag ville igår och det gör mig väldigt upprörd när dem inte lyssnar. Mycket har förändrats på dessa fyra månader när jag inte har varit här. Hugo och Austin driver varandra till vansinne för tillfället och kivas med varandra konstant. Jag antar att det är vad syskon gör! När Marli och Alvin kom tillbaka vid 19:15 drog jag på mig träningskläderna och gick till gymmet. Jag körde en timmes cardio/intervallpass. 20x3 - 20 minuter på crosstrainern, 20 minuter på löpbandet och 20 minuter på spinningscykeln. 1.5 minut tungt och 1.5 minut lätt motstånd på cykeln samt crosstrainern och 1.5 minut snabb gång och 1.5 minut löpning på löpbandet. Jag var hyfsat svettig och trött när jag var färdig. Så såg min måndag ut, fullspäckad från morgon till kväll.. Men det är så jag trivs, annars blir jag uttråkad.

God kväll söndag! Klockan är strax efter halv nio på kvällen och jag ska snart krypa ner under täcket. Klockan ringer i vanlig ordning 05.25 imorgon bitti och därefter har jag 12.5 h tillsammans med barnen. Hugo och Spencers lov ifrån skolan är över och det är dags för dem att återgå till rutinerna. Jag minns när jag var liten och det var dags att gå tillbaka till skolan efter man haft lov, det var alltid lika tufft att komma tillbaka till rutinerna när man vänt på dygnet och gått och lagt sig på tok försent. Förhoppningsvis är pojkarna inte alldeles för trötta klockan 7 imorgon bitti. Förresten, inatt ställde vi fram klockan en timme vilket innebär att det är nio timmars skillnad hem till Sverige. Så hur var gårdagen? Väldigt bra! Jag åkte hem till Paulina och Emma och fick se lägenhet som dem flyttat in efter att båda flyttat ut ifrån sina aupair familjer. Lägenheten ligger i området St Kilda vilket ligger väldigt central och nära till CBD - centrala Melbourne. Ett extra plus är att jag kommer flytta till St Kilda i slutet av oktober när jag flyttar in i min nya aupair familj! Hur som haver blev vi upphämtade av Paulina och hennes vän Fabian. Vi åkte hem till honom, åt nachos i mängder och kollade på footy matchen. Laget ifrån Melbourne vann över laget ifrån Sydney! Ebba åkte vidare till en fest och Fabians kompis John kom dit. Resten av eftermiddagen och kvällen spenderade jag tillsammans med dessa fyra hemma hos Fabian. Strax efter elva på kvällen skjutsade John mig till tågstationen och jag begav mig hem till Essendon.

---

Idag tog jag en ordentlig sovmorgon, strax efter tio lämnade jag huset. I vanlig fall vaknar jag runt 6:30-7:30 men då jag kom hem sent igår kväll var det ganska skönt att ligga kvar och sträcka på sig en stund. Därmed skippade jag att gå till gymmet innan frukost och knöt istället på mig mina löparskor och beslöt mig för att promenera till Coburg för att testa ett nytt café Promenaden tog mig drygt en timme och sträckan var sex kilometer. Caféet jag  besökte idag hette The Glass Den. Jag äter vanligtvis ägg när jag går ut för frukost så idag kände jag mig tvingade att prova något annat. Det blev granola med cocos yoghurt, frukt och mandelmjölk samt "cold brew" vilket är vanligt kaffe som är kallt. Fick ett litet glas med mineralvatten för att pimpa till kaffet, smakade ingen större skillnad. House made organic granola with coconut panna cotta, house made matcha yoghurt, poached rhubarb and kiwi with almond milk. Efter min frukost promenerade jag vidare ner till nästa förort, Brunswick. Drygt två kilometer och sedan var jag vid Anytime Fitness och körde ett kort men intensivt ryggpass. Jag tycker om gymkedjan Anytime Fitness och det medlemskap jag har som tillåter mig att gymma på varenda Anytime Fitness i Australien. Avslutade mitt gympass med lite stretching och det är verkligen smärtsamt att försöka stretcha baksida lår om du har träningsvärk, känns som musklerna är väldigt mycket förkortade. Somliga människor tar med sin kamera in på gymmets toalett för att ta en selfie, somliga människor är jag. Hoppade på tåget in till stan och mötte upp Emma och Emma. Vi köpte med oss sushi och gick till den botaniska trädgården, la oss i gräset och njöt av det fantastiska vädret. Det har varit 22 grader här idag och jag har varit så glad över att kunnat gå runt i t-shirt utan att frysa. Det dröjde dock inte länge innan himlen mörknade och det började blåsa ordentligt. Melbourne i ett nötskal, vädret är otroligt oförutsägbart! Avslutade kvällen med att köpa frusen yoghurt medan vi sög in de sista av solens strålar. Då vi ställt fram klockan en timme blir det mörkt betydligt mycket senare, känns märkligt! För att summera det hela hade jag en väldigt bra dag och det var ett bra avslut på långhelgen.

God morgon lördag! I skrivandes stund sitter jag på ett café i South Melbourne som heter The Crox & Co. Väldigt mysigt fik, älskar stilren inredning. Uppenbarligen ett väldigt populärt ställe vilket innebär att varenda bord är fullt, servitriserna springer fram och tillbaka för att serva nästa kund och ständigt hörs ett plingade ljud ifrån köket då nästa tallrik är redo. På så sätt har jag kanske inte bästa platsen då jag sitter sidan om köket, jag är dock nöjd för att jag kan se alla olika rätter tillagas. Så mycket som ser otroligt gott ut så jag måste definitivt komma hit igen. Idag åt jag en vegetarisk frukost samt drack en cappuccino med soya mjölk. En perfekt frukost efter ha startat min morgon med ett axelpass på gymmet! Nu ska jag packa ihop min dator och bege mig till förorten Elwood för att träffa Paulina och hennes "vän" Fabian. Förhoppningsvis kommer även Ebba och Emma dit. Klockan 14:00 börjar den stora footy matchen! Det är grand final idag och Western Bulldogs från förorten Footscray i Melbourne spelar mot Sydney Swans. Hela staden är färgad i Bulldogs färger - blått, rött och vitt. Detta är en stor dag för stadens invånare! Känner mig halvt tvingad att se matchen även om jag inte förstår hälften av reglerna.. Uppenbarligen bara något man måste göra. Arenan där matchen spelas rymmer 100.024 personer och jag är ganska säker på att det varit slutsålt länge. Hur som haver, hoppas ni alla får en trevlig lördag! The Crux & Co Vegetarian breakfast - With eggs, grilled asparagus, feta, avocado, grilled kale and spinach and sautéed mushrooms on sourdough toast.

God kväll. Klockan närmar sig tio och det är hög tid för mig att krypa ner under täcket. Innan jag gör det tänkte jag skriva ett kort inlägg och dela med mig av ett par bilder från dagen. Min torsdag started 05.10, mitt alarm skulle ringa en kvart senare så jag kände att det var ganska onödigt att somna om. Kort därefter var jag på väg till gymmet, Anytime Fitness för ett styrkepass. Innan jag åkte till Renmark var min dagliga rutin att gå upp 05.25, vanligtvis köra ett intervallpass och på kvällen runt 19.30 körde jag ett styrkepass. Jag vill försöka komma in i samma rutiner igen för att jag mådde väldigt bra av att ha mina dagar så. Hur som helst var det mitt första morgonpass och mitt första pass på Anytime Fitness sedan jag kom tillbaka till Melbourne. Igår strax innan lunch kom resten av familjen Cham - Pappa Alvin, mamma Marli och äldsta sönerna Hugo och Spencer hem ifrån deras resa till Spanien, Italien och Dubai. Dem har varit iväg under 2.5 vecka och ni kan ju bara föreställa er hur exalterade Austin och Sullivan var över att äntligen få träffa dem igen! Därmed var Marli hemma ifrån arbetet idag och vi hjälptes därför åt med allting. Under morgonen var himlen väldigt grå och det kändes som regn lurade runt hörnet, därmed spenderade vi hela morgonen och förmiddagen inomhus. Lyckligtvis höll sig regnet borta så vi kunde spendera tid ute i trädgården. Jag är verkligen ingen inomhus människa, otroligt viktigt för mig att dagligen få komma ut och få lite frisk luft. Under eftermiddagen kände både jag och Marli att det var nödvändigt att komma ut ifrån huset så vi packade in oss i bilen och körde mot flygplatsen som ligger 10 minuter härifrån. Vi fortsatte lite längre till en utkiksplats där man kan se när planen lyfter och landar. Vanligtvis kommer dem väldigt nära marken! Tyvärr var det väldigt blåsigt och kort efter att vi kom började det att regna så det var bara att hoppa in i bilen igen. Jag tog en 8 kilometers promenad efter middagen ikväll och pratade med Johnny en stund. Inte lätt att ha en flickvän som vill prata i evigheter efter att man arbetat 12 h och bara vill gå och lägg sig innan klockan ringer 02.50.. Stackars påg 💚 Nu är det bara två veckor kvar tills han är hemma och jag längtar otroligt mycket! "Bye bye airplane" Imorgon är det public holiday vilket innebär att alla är lediga och har långledigt över helgen. Jag ska träffa min kompis Paulina och äta frukost. Paulina kommer ifrån Stockholm och arbetar också som aupair. Jag har inte träffat henne sedan jag åkte till Renmark i mitten av maj. Fyra och en halv månad är definitivt på tok för lång tid! Klockan fem börjar jag dock arbeta igen för att Marli och Alvin ska iväg på en middag och behöver extra barnvakt. Public holiday eller ej, det spelar mig ingen roll. Jag är glad över att jobba extra och tjäna lite mer pengar. Har spenderat på tok för mycket pengar sedan jag kom tillbaka från Renmark.

...when someone means so much ♥️ Min Johnny, lyckligt lottad över att ha denna fantastiska människa i mitt liv.